Kan Kina konsumera sig ur krisen?

Publicerad i Nya Wermlands-Tidningen
02 september 2020

Nyligen har cirkulär intern ekonomi blivit det heta modeordet i Kina.  Kinas ekonomi har drabbats hårt av pandemi och handelskriget.  För att minska effekten av krympande globala marknader och stigande protektionism vill Kina nu stimulera tillväxt på den inhemska marknaden så att man minskar beroendet av omvärlden.

Man eftersträvar att inom landet säkerställa hela leveranskedjan så att företagen kan fungera normalt om leveranser av komponenter och råvaror från utlandet försvåras. På samma sätt försöker man bygga upp beredskapslager av livsmedel inför kommande kriser. I socialmedia uppmanas folk exempelvis att ha hemma förråd av basvaror som räcker i 6 månader, fryst kött och påsmat för 2 månader, frukt och grönsaker för 2 veckor och dessutom grönsaksfrö så att man kan odla i krukor om det blir mycket svåra tider.

Tidigare hade man en sorts ordningsvakter som jagade bort gatuförsäljare för att det skulle se snyggt ut på gatorna, men nu uppmuntras folk i stället att sälja direkt på kvällsmarknader för att stimulera inhemsk konsumtion och rädda jobb. Tiderna förändras verkligen.

En vanlig åtgärd för att skapa arbetstillfällen och stimulera tillväxt är stora satsningar för att bygga infrastruktur. Nu satsar man på en så kallad ”ny” infrastruktur för 5G-nät, centrum för Big Data, artificiell intelligens och industriell digitalisering.

Att konsumera sig ur krisen möts med viss skepsis av en del experter. Enligt statistik har Kina cirka 600 miljoner invånare med en inkomst på endast 1000 Yuan (motsvarar 1300 svenska kronor) i månaden. Inkomstgapen är stora och höga kostnader för bostad, sjukvård och barnens skolgång gör att många familjer har svårt att klara ekonomin. Utrymmet för ökad konsumtion för vanligt folk är alltså begränsat. Samtidigt har Kina världens största inre marknad.

Man kan fundera på hur detta kan påverka oss här i Sverige.  Om man i Kina prioriterar den inre marknaden när det gäller komponenter och råvaror, kommer vi här i västvärlden kunna få leveranser av insatsvaror lika lätt som förut? Kan vi fortsätta ta för givet att vi alltid kan köpa det vi behöver (vi minns väl alla toapapperskrisen). Detta år har ju visat hur sårbart vårt nuvarande samhälle är. En stor fördel har vi i alla fall här i Sverige, så här i hösttider kan vi alltid gå ut i skogen och skörda gratis delikatesser, dessutom får vi ju gratis friskvård.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait